Monika Magnusson är vd på Apotek Hjärtat och själv apotekare med många år i branschen.

Berätta lite kort om din bakgrund och vägen till den roll du har nu
Jag är apotekare i grunden, och har haft olika roller inom apoteksvärlden i hela mitt jobbliv. Först i en kombination av apoteksarbete och olika typer av projekt- och utvecklingsuppdrag, senare som chef, inom kompetensområdet, verksamhetscontrolling och affärsutveckling. Mitt första större chefsuppdrag var som regionchef i samband med apoteksomregleringen, och därefter kom jag till Apotek Hjärtat 2013 efter en utflykt bland annat till Boots. På Hjärtat har jag arbetat med våra format och med affärsutveckling, innan jag än en gång fick chansen att leda inom Försäljning & Drift – nu senast som ansvarig för hela kedjans apoteksverksamhet och för e-handelns försäljning och vår kundservice.   

Vad var det som fick dig att tacka ja till vd-rollen?
Inget – det här är ju Sveriges roligaste jobb! Det enda som hade kunnat få mig att överväga ett nej vore om min familj inte varit med mig i detta. Men det är de!

Jag bestämde mig tidigt för att inte sätta någon gräns för vad jag skulle kunna ta för roller, utan att utgå från att det mesta är möjligt att lära sig, och i och med det har jag haft ”kunna vara tilltänkt som vd för Hjärtat en vacker dag” som en ambition.

Hur skiljer sig denna roll från tidigare roller du har haft?
Den stora skillnaden är att jag har ett helhetsansvar för företaget och en hel del inslag på bransch- och koncernnivå inom ICA-gruppen som jag inte haft tidigare. Men eftersom vi redan tidigare arbetat i hög grad som ett team inom Hjärtats ledning så är känslan ändå att likheterna överväger. Jag hade ju dessutom ansvar för en stor del av verksamheten i min tidigare roll, vilket är en trygghet.

Hur vill du beskriva ditt ledarskap och vad som är signifikant för just dig?
Jag är genuint engagerad, intresserad av människor och kommunikation, men också en struktur- och visualiseringsnörd.

Vilka är dina viktigaste verktyg i ledarrollen?
Många, men den absolut främsta är kommunikation – med lyssnande och riktning som vägledning och med en lång rad metoder för att få det att hända, som mötesstrukturer, mötesupplägg och kanaler. Att lyckas skapa en bild av vart vi ska, som också knyter an till vardagen, det är något jag alltid strävar efter och får höra att många medarbetare värdesätter. Jag hoppas att jag kan väcka andras engagemang, och lyckas vi som ledare med det så uppstår en enorm kraft.

Vad behöver dina medarbetare känna till om dig för att kunna få ut det bästa av dig som ledare?
Spännande fråga. Jag gillar att vi kan interagera på olika sätt, och att det funkar när man kan prata om det. Vi kan välja att ha en rent coachande del av ett samtal, eller välja att snarare bolla idéer eller dela tips – men det är viktigt att vara tydlig med vilket. Jag brukar också tala om när jag går in i brainstorm-mode, det händer, och då är det viktigt att de vet att det är just kreativt läge, inte en plan där allt ska sättas upp på göralistan, det skulle bli stressigt.    

Vilka förutsättningar är viktiga för dig som ledare för att kunna få verka i ditt ledarskap?
Min drivkraft kommer ur mitt engagemang för det vi jobbar med, så det är viktigt att kunna vara hängiven vårt syfte och uppdrag – och det är jag! Dessutom vill jag att det ska vara öppet, jag behöver få veta hur det är, hur saker fungerar, för att kunna möjliggöra och skapa både struktur och kultur som hjälper oss att lyckas.  

Jag uppskattar också verkligen att själv få vara del i ett team, ICA:s koncernledning innehåller en rad kloka kollegor att dela både framgång, trassel och ett och annat skratt med, och det är mycket värdefullt att ha sådana kollegor.

Vilka är dina viktigaste värderingar och hur visar de sig i vardagen?
Tillit känns lite som en klyscha nu, så jag vågar nästan inte säga det, men jag gör det ändå. Min mormor brukade säga ”de döma hårdast som litet veta” (fritt ur minnet) och jag har med mig att man nästan alltid hittar något mer om man lyssnar, utforskar och tolkar välvilligt, som en del av sin tillit – våga utgå från att de allra flesta vill väl och har goda intentioner.

Jag bygger också både ledarskap och strategi på att det krävs en helhet för framgång.  Vår kompass illustrerar den filosofin; där engagerade medarbetare som vill och kan arbeta i en effektiv, hållbar drift och därmed skapar goda, omtänksamma kundmöten är grunden till all form av finansiell framgång.

Utöver det är mitt engagemang, och min omtanke om människor, både kunder och kollegor vägledande och jag försöker leva den värderingen genom en närhet och lyhördhet inför de jag leder, både min egen grupp och hela Hjärtat.

Vilken har varit din hittills största utmaning som ledare och vad har du lärt dig av den?
Det snabba skiftet av roll i höstas, när jag fick frågan om att leda Hjärtat, är i magnutid min största utmaning. Men om jag istället funderar på det som varit svårast tror jag att starten på pandemin får toppa listan – en situation där vi snabbt fick anpassa oss, agera på vaga underlag och jobba tillsammans för att lösa situationen. Vi lärde oss att det mesta går om man gör det tillsammans, och än en gång blev det tydligt hur viktigt det är att ha den gemensamma uppgiften – i vårt fall uppdraget om att hjälpa kunderna med kritiska läkemedel och avgörande råd – i fokus, och som vägledning. Har man det faller mycket annat på plats.

Vilken är din viktigaste ledarskapsfråga framåt?
Jag har kommunikation som min starkaste förmåga, den har varit värdefull hittills, och jag har på känn att det kommer att fortsätta vara det även framöver!
Jag tror att min förmåga att knyta en energigivande, långsiktig målbild till de konkreta, vardagliga situationer där målbilden blir verklig, är viktigast.

Hur ser du till att bibehålla din egen energi och drivkraft och hur investerar du i din egen utveckling som ledare?
Drivkraften är inte något problem – den är helt inbyggd eftersom jag verkligen är genuint engagerad i det vi arbetar med. För att behålla energi och kraft har jag lärt mig vikten av att återhämtning och rörelse, och försöker få in promenader, yoga, böcker och värdesätter helt vanlig familjevardag. Min utveckling handlar mycket om nyfikenhet, att snappa upp och inspireras av andra runt om mig, och om reflektion. Det ständiga lärandet från att betrakta och bearbeta det som händer i stort och smått, är helt avgörande.  

Har du någon person som betytt något särskilt för ditt lärande som ledare och vilka lärdomar gav det dig?
Jag har många förebilder, men det är ju en separat artikel kan man säga. Men någon som påverkat mitt lärande är Elisabeth Olofsson, som jag fick handledning av under många av mina inledande uppdrag, det gav mig grundmurade insikter om reflektion, om förändring och också en hel del modeller för ledarskap och påverkan som är med mig fortfarande.  De använder jag exempelvis för att i en grupp klara att betrakta sitt jobb, sina interaktioner och relationer, och utveckla dem vidare.

En kul anekdot för att illustrera det; vi hade, i en tidig projektgrupp jag ledde, hjälp av att vi körde enkla tester för att se vilka profiler som fanns i gruppen. Vi använde insikterna för att se hur vi kunde dra bästa nytta av varandra, och vad vi behövde ge akt på. En insikt var att vi var alldeles för tunna på kritiskt tänkande, och lösningen blev att vi fick ha en ”dagens kritiker” på varje möte, en som efter varje punkt fick göra sitt jobb och agera motvallare, så att vi inte varit för optimistiska. Rollen roterade, och det blev ovant och därmed lärorikt – samt viktigt för vårt gemensamma resultat! Det illustrerar också att om man som grupp har ett gemensamt språk för hur samarbetet fungerar så blir det lättare. Om man kan ersätta tanken ”nää, vad han är motvalls” med repliken; ”Nu ställer du så där otroligt bra men svåra frågor igen – låt mig tänka en stund”, gynnar det ju samtalet.

Vilka 3 råd skulle du givit dig själv när du startade din ledarbana, som du med den erfarenhet du har idag, skulle haft nytta av då?

Först; ”tänk omtänksam konfrontation” – ett tips jag gärna fått tidigare. Det handlar om att tydlig feedback när saker inte fungerar, eller när förbättring krävs, kan ses som och levereras just omtänksamt – för att landa rätt och ha bästa chans till effekt. Välvillig konstruktivitet kan man säga.  Det hade också gjort att jag vågat ta den sortens svårare samtal tidigare.

Lita på dig själv. Jag minns flera tillfällen när jag som ganska ung ledare tolkade uppdrag eller förfrågningar som att man ville ha ett ungt eller möjligen kvinnligt alibi. Kommer till exempel fortfarande ihåg ett speciellt coachingtillfälle när jag gick från att tänka att jag fått ett visst uppdrag (som moderator) för att jag var en ung tjejversion av Lasse Berghagen till att inse att jag fått det helt enkelt för att jag var bra på uppgiften. Det gör viss skillnad för självkänslan!

Slutligen, och viktigast: reflektion. Jag hade turen att tidigt få chans att jobba strukturerat och systematiskt med reflektion i olika former, och jag har haft otroligt stor nytta av det genom hela mitt liv.

Om du fick välja en helt ny bana, vad skulle det i så fall vara?
Någonting som innehåller kreativitet tror jag – kanske som formgivare eller författare, eller varför inte improvisationsteater? Alternativt en bana som bara är halvt ny, där jag får chansen att påverka i positiv riktning kring exempelvis psykisk ohälsa eller andra samhällsutmaningar.

Vad önskar du att människor tar med sig och minns från just ditt ledarskap?
Det viktigaste är egentligen att de själva känner stolthet och glädje, över det de bidragit med och åstadkommit. Om de sen associerar en del av det till mig, så hoppas jag att de tänker att jag stod för energi, möjliggörande och värme.

Min egen högst personliga målbild är också att få känna att vi tillsammans, under min tid i branschen, kunnat förflytta och bredda bilden av vad apotek är och bidrar med. Det finns så otroligt mycket kompetens och omtanke som skulle kunna bidra ännu tydligare till människors hälsa, och det hoppas jag att jag ska få se innan jag tackar för mig.