Januari 2022

Använd ArbetsrelateratDNA™ för utvärdering hur både ledningsgrupper och styrelser kan bli mer samstämmiga

– Vi tar fram analysunderlag som visar bakgrunden till hur beslut tas och dessa implementeras.
– Vi fördjupar kunskapen i digitala upplägg för att konkretisera vilka aktiviteter som ger bäst resultat.

Kontakta oss för att få mer information och komma igång: info@performancepotential.se .

”Det är alldeles nödvändigt att fortsätta att vara en människa och sig själv, också som högt uppsatt chef.”

Cilla Benkö är VD för Sveriges Radio med en lång bakgrund som journalist och chef för Ekot.

Berätta lite kort om din bakgrund och vägen till den roll du nu har 
Jag inledde journalistkarriären som praktikant på Radiosporten och var en av få kvinnliga sportreportrar i mitten av 80-talet. Jag har jobbat på Sveriges Radio i över 30 år, varav huvuddelen av tiden på Sveriges Radios nyhetsredaktion Ekot. Under åren har jag haft flera ledande befattningar inom företaget, bland annat som chef för Ekot. Jag har också jobbat som reporter för TV4 i New York och som chef för SVT Aktuellt. Jag utnämndes till VD för Sveriges Radio 2012, efter att ha varit Vice VD sedan 2009.

Vad fick dig in på ledarskapsspåret från allra första början?
Jag fick en fråga om jag ville vara gruppchef för ekonomireportrarna på Ekot 1996 och var då gravid. Det var som tur är inget problem på Sveriges Radio. Samtidigt fick jag också det kloka rådet att välja. Att leda en verksamhet är ett jobb, att vara journalist i samma verksamhet är ett annat jobb och det är inte så bra att försöka göra båda jobben samtidigt, vilket många av mina företrädare haft som målsättning. Jag bestämde mig för att testa på ledarskapet fullt ut och insåg ganska snabbt hur kul det är, även om jag alltid också kommer att vara en journalist i hjärtat. Sedan dess har jag haft ambitionen att vara en närvarande publicistisk ledare i alla mina roller utan att för den skull blanda ihop de olika funktionerna.

Är det annorlunda att leda en Public Service verksamhet kontra andra typer av verksamheter?
Det skiljer sig naturligtvis en hel del åt från andra verksamheter. Dels för att vi har ett uppdrag att förhålla oss till, ramarna som finns i sändningstillståndet som riksdagen beslutar om. Vi är hela ’Sveriges’ Sveriges Radio och ska finnas till för alla, det är inte många andra verksamheter som förhåller sig till en så pass bred målgrupp. Dels är Sveriges Radio som ett public service-bolag inte en vinstdriven verksamhet. Det innebär inte att jag inte ägnar mycket tid åt företagets ekonomi, snarare tvärtom eftersom vi både måste klara vardagen och utveckla bolaget utifrån samma påse pengar. Sveriges Radio får inga extra bidrag för att exempelvis ta en digital position på den svenska mediemarknaden, som idag är global och digital. Vi jobbar ständigt med både produktivitet och effektivitet men vi har allmänhetens behov, publikens personliga värde, för ögonen, inte vinst och aktieägarintressen. Journalistiken är vår kärna och våra kostnader är i huvudsak lönerelaterade.

Hur skulle du beskriva ditt ledarskap och vad som är utmärkande för just dig?
Jag gillar att vara tillgänglig och närvarande, både internt och externt. Att prata med många, att lyssna in och på riktigt föra en dialog innan jag fattar strategiska beslut, tycker jag är viktigt. Jag är extremt nyfiken och har ett stort intresse för det som sker i omvärlden. Det för med sig en förmåga att förutse nödvändig förändring och driva på vår egen utveckling – samtidigt som jag också vet att all förändring måste ske tillsammans med Sveriges Radios medarbetare och i takt mer våra viktigaste intressenter: lyssnarna. För mig är det också viktigt att tänka på att jag inte är ensam i mitt ledarskap, utan att jag är en del av ett team. Företagsledningen jobbar väldigt tätt ihop. Jag gillar att omge mig med personer som tillför många olika perspektiv, som tänker och tycker olika och som har med sig olika erfarenheter in i våra diskussioner. En sådan miljö kan ibland vara knepig att vara ytterst ansvarig för, det är såklart enklare om alla är ungefär lika, men jag är helt övertygad om att våra olikheter och vår förmåga att samarbeta är en nyckel till framgång.

Hur tror du att andra skulle beskriva dig som ledare?
Rak, tydlig och snabb i huvudet. Krävande men samtidigt med ett stort hjärta och engagemang.

Vilken har varit din hittills största utmaning som ledare och vilka lärdomar har du tagit med dig från det?
Den enskilt största utmaningen för mig som VD var att hantera ett företag i djup sorg då vår korrespondent Nils Horner mördades i Afghanistan 2014. Det förändrade mig i grunden, och gjorde mig än mer övertygad om att det är alldeles nödvändigt att fortsätta att vara en människa och sig själv, också som högt uppsatt chef.

Att leda ett så stort företag med ett så viktigt uppdrag som Sveriges Radio har, under en pandemi, har naturligtvis också varit en utmaning. Sveriges Radio är ju företaget som aldrig får tystna, och i tider av kris har vi en viktig uppgift både som tillgängliggörare av trovärdig information, och som ett sällskap och en källa till underhållning när många suttit ensamma. Verksamheten måste alltså fungera och samtidigt måste naturligtvis också medarbetarnas arbetssituation säkras i så hög utsträckning som möjligt. Sveriges Radio är det enda företaget som ska fungera när allt annat ligger nere – det ska alltid gå att lyssna på oss för att få reda på vad du ska göra i osäkra lägen. Det har såklart präglat oss under dessa nu snart två tuffa pandemiår.

En lärdom, eller påminnelse, som jag framför allt tar med mig är en stor vördnad för, och stolthet över, medarbetarnas engagemang och insatser. Trots stora utmaningar har vi verkligen lyckats leverera ett alldeles nödvändigt innehåll till publiken och inte bara bibehållit verksamheten – utan också utvecklat företaget längs vägen. Publiken har visat att de uppskattar oss genom att lyssna ännu mer. Sveriges Radios totala räckvidd är 7.5 miljoner lyssnare per vecka och det är en historiskt hög siffra.

En annan stor utmaning för Sveriges Radio är att vi befinner oss på en mediemarknad i snabb förändring med kraftigt ökad global och digital konkurrens från stora internationella aktörer med närmast obegränsade ekonomiska muskler – aktörer som slåss om samma publik och samma publiks tid. Vi på Sveriges Radio vill såklart behålla den stora publiken och dess förtroende, och på så vis fortsätta att spela en viktig roll för samhället och demokratin. Därför bestämde vi oss tidigt för att försöka ligga lagom mycket före vår publik i den digitala förflyttningen. Vi insåg också att vi var tvungna att vara tydliga med varför publiken i den digitala konkurrensen ska välja just oss, och vi tog det strategiska beslutet att fokusera ännu mer på att ta fram nya format och att utveckla tekniken med just ljudet och lyssnaren i fokus, snarare än att försöka konkurrera med andra om att också producera rörlig bild eller skriva långa texter. 

Vad ser du som din viktigaste ledarskapsfråga framåt?
Att hela tiden utgå från rätt kunskap och rätt fakta som underlag i de beslut som jag tar, och att aldrig förhasta mig. Som tidigare chef för Ekot är jag van vid att hålla huvudet kallt när det oväntade inträffar, det är en tillgång. En annan viktig sak är naturligtvis att våga välja och välja bort. Ett exempel på det är beslutet om att fokusera på det vi gör bäst – ljudet – som jag nämnde ovan. Det var naturligtvis läskigt att ta ett sådant beslut i stunden, men vägvalet har än så länge varit helt rätt. På en idag multimedial marknad fullkomligt exploderar det nu med konkurrens om publikens öron och att vi då, med våra trots allt begränsade resurser, för ett antal år sedan valde att fokusera på det vi är bäst på, har gjort att Sveriges Radio idag är ledande både när det gäller vanlig linjär radio och nya on-demand format, exempelvis poddar och ljudande digitala nyhetskoncept.

Vilka är dina starka värderingar och hur avspeglar de sig ditt ledarskap i vardagen?
Jag tror på att en ledare måste få vara sig själv och utgå från sin egen personlighet i ledarskapet, det bidrar i förlängningen till en större mångfald och ett mer jämställt arbetsliv. Men då gäller det också att på riktigt känna sin egen personlighet. Inte bara vad jag är bra och dålig på, utan också mina goda och mindre goda sidor. Självkännedom om hur jag som person fungerar med andra är helt avgörande, och det går inte att läsa sig till i böcker. Sedan tror jag på ett öppet, tillitsfullt och kreativt arbetsklimat som bygger på samarbete för företagets bästa. Att bara se till det som främjar en själv håller inte i längden. Det ska dessutom vara kul att gå till jobbet, inte varje dag och hela tiden, men oftast. Den dag det inte är det så måste man själv fundera på om det är dags för en förändring.

Varifrån hämtar du energi och inspiration?
Från samtal med andra människor. Jag har ett stort omvärldsintresse och strävar alltid efter att bli lite klokare varje dag. Det bästa sättet att bli det är att prata mycket med människor som är experter på sina respektive områden. Det ger mig både inspiration och energi. Jag får också energi av att faktiskt ta del av det vi ger publiken varje dag. Jag går nästan alltid hem efter en arbetsdag och är stolt över något som någon har gjort hos oss.

Krävs något särskilt av ditt ledarskap i den situation som verksamheten nu befinner sig i?
Att alltid vara öppen för förändring, och att våga driva på utveckling och ta beslut även om det är svårt att förutse vad som kommer att hända framöver och vilka utmaningar som väntar i framtiden. För min del handlar det mycket om att höja blicken strategiskt och försöka lära mig så mycket som möjligt om vilken kontext vi verkar i, och om hur marknaden, samhället och tekniken utvecklas.

Vad gör du för att utveckla dig själv vidare som ledare?
Jag lyssnar, läser, möter andra personer och försöker skaffa mig lite egentid för tankearbete och reflektion. Sedan är jag med i ett antal internationella styrelser och har engagerat mig i olika sammanhang utanför Sveriges Radio för att hela tiden få nya tankar, idéer och för att kunna jämföra oss med andra. Från kommersiella företag går det att hämta inspiration och från andra public service-företag går det också att både lära sig nytt och jämföra tydligt. Jag försöker också att ta mig runt och träffa väldigt många av kollegorna i vårt eget företag (även om pandemin har gjort att dessa möten nu ofta har varit digitala). Att lyssna och prata med alla som hos oss jobbar med det operativa i vardagen gör att jag som ska vara mer långsiktigt strategisk, dels får ett kvitto på om vi i företagsledningen tänker rätt, och dels får nya roliga tankar och idéer. 

Vilka 4 råd skulle du gett dig själv som ny ledare, som du med din erfarenhet idag, hade haft nytta av då?
Ta det lite lugnare, sov på saken innan du bestämmer dig, säkerställ att du har all fakta du behöver och blocka ”egen tid” i din agenda som bara du styr över.

Har du någon person som betytt mycket för ditt lärande som ledare och vad var det du särskilt tog lärdom av?
Jag har inte en person utan har haft förmånen att få jobba ihop med många duktiga personer och har ”snott” friskt från många av dem och omformat det de gör till något som passar mig och min personlighet. Sedan har jag alltid haft, och har fortfarande, några externa bollplank som bara finns där för att ge mig kloka råd och göra mig bättre, och som inte drivs av någon som helst egen agenda. 

Om du fick välja en helt ny bana, vad skulle det i så fall vara? 
Det har jag faktiskt aldrig ens funderat på. Jag började min karriär som 21-åring och har varit journalistiken och i princip public service trogen sedan dess. Att jag nu varit VD för Sveriges Radio i snart 10 år tror jag är typiskt mig. Jag lever mycket i nuet och försöker göra det jag tagit på mig så bra jag bara kan, och funderar inte samtidigt på vad jag annars skulle vilja göra.

Vad önskar du att man ska minnas från dig som ledare och ditt ledarskap
Mitt engagemang och min passion för Sveriges Radio och att jag var en ledare här som la all min kraft på företaget och alla som arbetar här för att vi tillsammans skulle säkerställa Sveriges Radios framtid och vikt i en värld som är enormt utmanande, men också spännande. 

"Tankar om ledarskap" av Marika Skärvik

"Traditionell återkoppling och feedback ger ofta ingen direkt utveckling. Öppna frågor kopplat till agerande och beteende skapar helt andra resultat."

Vem sjutton behöver självinsikt?

Självledarskap är ett ord som ofta används. Förmågan att leda sig själv. Det sägs att för att kunna leda andra, behöver man först leda sig själv och självinsikt handlar om att förstå vad det är man behöver leda.

Men frågan är vad som är sanningen om vem du är? Om du frågar ett antal olika personer vem du är, så får du ofta olika svar. Kanske vet du inte själv vem du är och frågan är om det är så viktigt att veta? 

Det är ju vad du gör som räknas. Det du gör uppfattas självklart olika beroende på mottagaren. ”All kommunikation sker på mottagarens villkor” är ett klassiskt citat. Det gör dig ansvarig över hur andra tolkar dina avsikter och ditt handlande.

Vår egen norm och våra egna preferenser styr vår uppfattning. Både om oss själva och andra. Vi kan bli matade med andras uppfattningar om oss, likväl som att vi matar oss själva.

Självinsikt handlar kanske om att kunna se bortom dessa normer och våga ifrågasätta vad jag vet och tror och vad andra vet och tror.

Att vara säker på sig själv är bra, men att vara säker på hur du uppfattas kan vara vanskligt.

Som ledare och chef får du ständigt motta olika typer av feedback. I interna undersökningar, i samtal med dina kollegor och medarbetare och i olika analyser över din personlighet.

Ändå är det du gör som definierar dig som chef och även som människa. Ditt handlande visar din norm och hur du prioriterar.

Ofta beskriver vi vem andra är, sällan hur de gör eller gjorde. Kanske kan vi komma så långt att vi kan beskriva ett agerande och hur vi reagerar på det.

Det är en bit på väg. Men att beskriva sitt eget agerande är nog så svårt.  Kanske måste du föreviga det på film, eller höra din röst inspelad för att verkligen se hur du gör.

För några år sedan lärde jag mig något väldigt viktigt och användbart. Istället för att kommentera eller kritisera en persons beteende, ställa frågan; vad vart det som gjorde att du agerade så där. Eller be dem beskriva vad de just gjort.

Förvånansvärt få kan svara på vad de gjorde och än mindre hur deras agerande kan ha påverkat andra.

Självinsikt är en förutsättning för att kunna leda sig själv och andra, men förmågan att ställa frågor kring hur du själv agerat, eller hur andra agerat är kanske ännu viktigare.

Då ges en möjlighet att se agerandet ur flera olika synvinklar och även starta en lärprocess hos dig själv och andra.

Byt ut din feedback till frågor om vad det var, eller är, som gör eller gjorde att just den här personen gjorde sitt val. När du ställer dessa frågor får du kanske inte ett svar direkt, men efter ett tag börjar de flesta att reflektera och respektera den andres sätt och syn. Bedömanden blir inte lika starka och försvarsmekanismen avtar så sakta.

På det sättet hjälper du både dig själv och din omgivning att bygga en bättre och kanske mer sanningsenlig självinsikt.

Så visst sjutton behöver vi självinsikt. Men metoden för att komma dit behöver utmanas. 

Traditionell återkoppling och feedback ger ofta ingen direkt utveckling. Bara ett bekräftande som i sin tur kan cementera en vald sanning. Öppna frågor kopplat till agerande och beteende skapar helt andra resultat.

Pröva. Du kommer att bli förvånad över de nya insikterna du får, och även kan bidra med till andra.

PotentialPodden™ - avsnitt #27

Caroline Andersson är VD och grundare av managementkonsultbolaget Governo som har ett fokus på offentlig sektor.

2021 blev hon utsedd till Årets VD, där motiveringen bl.a. hade fokus just på samhällsintresset.

Caroline går igång på kluriga ana­ly­ser där hennes förmåga att se samband och sy­ste­met i sin helhet ställs på sin spets.

LYSSNA HÄR>> på vårt samtal.

Förbättra matchningen med upp till 80% vid nästa rekrytering!

Varför inte testa ett annat sätt att matcha och hitta potential! Läs mer om hur du kan förbättra matchningen med upp till 80% med vårt verktyg ArbetsrelateratDNA™.

Både för dig som söker nya utmaningar, eller för dig som söker någon till din verksamhet.

Vårt forskningsgrundade digitala rekryteringsverktyg visar hur individer kommer att verka och agera i sin roll, baserat på deras preferenser och hur de passar in i organisationen och verksamhetskulturen. Säkra matchningen mot roller, kommande chef, team och verksamhet.

TESTA EN DEL AV VÅRT MATCHNINGSVERKTYG KOSTNADSFRITT >> 

I februari Månadsbrev intervjuar vi Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån.

Månadens tankeväckare

Senaste Nytt

AFFÄRER DENNA MÅNAD
Hållbarhetsbranschen, Byggindustrin.

VÅRA KUNDER BERÄTTAR
Lyssna gärna till våra kunder som berättar om vilken affärsnytta de uppnår genom att använda vårt koncept. HÄR kan du se XL Bygg, berätta mer.

ANVÄNDBARA LÄNKAR

Aktuella event hittar du här

Läs våra senaste pressartiklar här

Följ vår VD’s blogg: Tankar om Ledarskap 

TACK FÖR ATT DU PRENUMERERAR PÅ VÅRT MÅNADSBREV!

Om du skulle vilja avregistrera dig från vårt Månadsbrev eller om du av någon anledning inte vill att vi längre ska ha möjlighet att inneha de kontaktuppgifter du gett oss och därmed tar bort email, telefonnummer etc. ur våra system helt, vänligen skicka ett mail till info@performancepotential.se. 

Följ oss gärna på våra sociala medier!